Rostock-holme

Från en bok: Emmaboda Tio Minuter, Minnesbilder av Erik Ottosson

Få platser i Emmaboda-trakten är förknippade med så mycket frågetecken och mystik, som Rostock-holme. Som barn hörde man berättelsen om borgen som funnits på holmen mellan Rostocksjön och Grimmansmålasjön, varifrån en kopparbro skulle varit lagd till fastlandet.
Fantasibild av Rostock holme från 1300-talet
Mycket talar för att det på 13 - 1400-talet ändock har funnits ett fäste eller borg på Rostock-holme. Borgens huvudsakliga funktion var sannolikt att effektivt kunna kontrollera den dåtida samfärdseln på dess handelsvägar, samt hade förmodligen också försvarsstrategisk betydelse med tanke på närheten till den dåvarande danska gränsen.

Gamla skrifter berättar

Det finns faktiskt en del nedtecknat om Rostock-holme. Följande avskrift från ett tidningsklipp från 1950-talet kan ge en viss bild av hur platsen då såg ut och förmodligen fortfarande gör: «Besök gjordes på Rostock-holme då av rektor Axel Henriksson, kyrkoherde Olsson, landsarkivarie J E Andersbjörk sam amanuens Sölve Olsson Växjö m fl. Borgplatsen torde ha omfattat ett område cirka 200 m långt och 80 m brett och är belägen längst till söder på holmen. Där finns spår av flera byggnader, varav en varit försedd med en ordentligt tilltagen källare. Längst i söder slutar holmen med en väldig sänka med sluttande kanter. Det är människohänder som gjort denna damm, vilken har en längd av ca 70 m och en bredd av 30 m. Den har i botten sankmarksvegetation, förr var den säkert under allmänt högre vattenstånd fylld med vatten».

Medeltida Wärend

Ur «Medeltida Wärend» kan man bl a läsa följande: «Vid Rostock i Algutsboda socken, intill gränsen mot Möre och Blekinge finns lämningar efter en befäst medeltida gård. Denna har varit belägen på det smala näset mellan Rostock- och Grimmansmåla-sjöarna, där den viktiga handelsvägen från Lyckå vid blekingekusten passerade gränsen mot Wärend 16.

Fästet har fullständigt kunnat behärska gränspassagen och uppenbarligen anlagts just i det bestämda syftet. Ett nästan identiskt läge hade en annan befästning i sydöstligaste Wärend, belägen invid Vissefjärda kyrka 17, där en biväg till Lyckåvägen västerut genom Konga härad passerade Lyckebyån och Wärendsgränsen.

Borgarna, såväl Rostock som Vissefjärda har uppenbarligen anlagts i den bestämda avsikten att på strategiska punkter behärska dessa vägar. Direkta försvarshänsyn har naturligtvis spelat en väsentlig roll, men i första hand torde avsikten ha varit att uppnå en effektiv kontroll över den samfärdsel, som gick fram längs dessa handelsvägar.

Vid medeltidens slut fanns en påtaglig anhopning av biskopsgårdar och domkyrkogods i anslutning till Rostock och Vissefjärda och trakten däromkring, vilket kan förklaras med att de tidigare varit underhållsgårdar till de befästa huvudgårdarna.

År 1349 erhöll nämligen biskop Thomas i Växjö av den svenke kungen en stor godsdonation i nordligaste Blekinge i omedelbar anslutning till de gårdar i Vissefjärda, som senare visade sig tillhöra biskopsbordet 18. Sannolika skäl talar även för, att biskoparna står bakom befästningarna vid Rostock och Vissefjärda».

Hängde folk i galge

Ur «Smålands beskrivning 1848» kan man läsa följande om Rostockholme och att det där bodde en herre med namnet Algut:
«I Rostocksjön, som går intill Kalmargränsen, ligger en holme, Rostocksholme der en herre Algut fordom säges ha bott.

1758 syntes ännu många rudera efter källare och 4 hus som varit större än vanliga lantkyrkor. Han egde hela socknen, och hade största makten, hängde folk i galge som stod vid en stor ek i Getasjö prästgård, stommen, som ligger nära m m.

Som prosten A Almgren vid sin ankomst 1743 fann så allmänt och listigt i minne att vi hade icke skäl att ej allt för långt tillbaka tänka oss denna herr Algut. Vi påminna oss hahn gendriver Engelbrekts klagan att drottning Margareta gifvit alla slott och säten åt utländske män med beviset, att hon använde äfven Algut Månson (Sture) slottsherre, riksförst. Sten Sture d ä:s farfars far.

Från 1374 till 1427 ofta namnd i diplomerne. Att en fästning här uppsats mot danska gränsen är uppenbart».
Top